Årets Venedig Biennal bjöd på flera starka och intressanta presentationer. Det verk som media och konstkritiker skrivit mest om, var naturligtvis den nyligen bortgångne tyske konstnären Christoph Schlingensief verk för Tyskland, i den tyska paviljongen. En mästerlig installation med titeln "A Church of Fear vs. the Alien Within". Hela konceptet visades vid Ruhrtriennalen 2008 och bygger mycket på konstnärens sjukdom, ohälsa och biografi. Ett av inslagen behandlar just konstnärens upplevelse genom borttagande av hans lunga. Därefter sker en rad installationer, videomonitorer, 35mm filmer som berättar om Christoph´s resa mot döden. Han dog 21 augusti 2010. Hela paviljongen var ombyggd som en gigantisk katedral i en närmast ofattbar precision av detaljer och berättarform.
MIKE NELSON FÖR ENGLAND
En annan installation som väckte starka känslor var Mike Nelson´s verk Impostor, för England.
Redan vid entrén till den ombyggda paviljongen mötte man restriktioner om höjder och antal besökare per entré e dyl. Hela installationen är en form av psykodrama. Man kliver in i en annan persons privata. En otäck stämning råder i de olika rummen och en känsla av utanförskap genomborrar betraktaren. Alla rummen, med rekvisita och tillbehör är minutiöst iscensatta som miljöer för filmatisering. Ett mästerverk i sin helhet, där betraktaren och besökaren plågas att ta del av en annan människas situation.
CHRISTIAN BOLTANSKI FÖR FRANKRIKE
Ett annat mästerverk var Christian Boltanski´s installation i Frankrikes paviljong. Som en tryckpress för dagstidning passerade olika filmer banor som projicerades och avslutades av en hög ljudsignal. Tankarna gick direkt till stora industriers skoningslösa tempohets för de anställda. På given signal avstannade allt för att strax därpå åter löpa längs banorna när ringklockan ljöd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar