UTSMYCKA trista elskåp i Borås

Idén finns redan i många städer, ett intressant grepp att flytta ut konst och form i citymiljö. Jag tror på idén eftersom skåpen dessvärre ofta är utsatta för klotter. Det här kan vara ett sätt att skapa och avdramatisera en konstnärlig utsmyckning, där alla kan delta oavsett ålder.

Det här är också ett sätt att skapa konstnärer av oss alla. Det blir boråsarna själva som kommer att sanera och forma den bild man vill skall vara aktuell i tiden. en intressant tanke tycker jag.

INTE BARA MÅLADE SKÅP

Min mening är att utförandet bestämmer respektive konstnär. Man kan tapetsera, måla eller sy fodral med tyg. motivval och utförande bestämmer respektive konstnär. Men man får inte som konstnär bli besviken om någon målar över eller skapar en annan yta på respektive skåp. Det är ju liksom meningen. Det skall förändras med sin tid.

DOKUMENTATION VIA FACEBOOK E DYL.

Det vore intressant med en dokumentation av respektive utsmyckning som skulle kunna samlas på en egen Facebook sida. Med röstning en gång om året, där motivet som fått flest röster vinner något.

Man kan ju tänka sig att en viss administrativ avgift utgår i samband med att bild lämnas på utsmyckningen, den som inte väljer att fotografera sitt verk deltar alltså inte heller i röstningen.

Idén är väckt. Bara att förkasta eller utveckla. Ett kul inslag i stadsmiljön kan det komma att bli, tror jag.

Artikel och Bild av PeGe Johansson, Borås Tidning.

SVANSJÖN i helt ny tolkning

Det här är osannolikt bra. Något av det mest progressiva jag sett i denna, kalla det "tolkningsversion" av den klassiska Svansjön med musik av Tjajkovskij.

Den nya tolkningen har sin idé och koreografi av Fredrik "Benke" Rydman från Bounce. Han har lyckats med att göra ett klassiskt stycke till något helt unikt, modernt i sin samtid.

Hans uttalande att vända allt upp och ned är intressant. Piruetterna i den klassiska uppsättningen har ersatts av piruetter på huvudet i sann hiphop tappning.

Sagan som aldrig slutar att fascinera, musiken som aldrig slutar att förtrolla, rollerna som aldrig slutar att utmana och verket som aldrig slutar att inspirera... det är Svansjön.

Med denna version har ensemblen lyft fram Svansjön till nya höjder med nyskriven musik av Salem Al Fakir, Moneybrothers m fl förutom brutal hantering av Tjajkovskij. Det här är riktigt bra.

Gå in på YouTube ifall du vill se mer. Svansjön är ett bra sökord...

BOUNCE SOM LITE EXTRA

Kan inte låta bli att överföra en länk där "Bounce" även visar upp sin professionalitet som dansare.

http://www.youtube.com/watch?v=FclUNtEkTow

IRVING PENN för l´Oréal

En av mina absoluta favoriter inom den fotobaserade bildkonsten - den amerikanske bildkonstnären Irving Penn. Jag minns på 70-talet hans extremt pedantiska bilder för modetidskriften Vogue och Harpers Bazaar. Inte någon bild kan karaktäriseras som att slumpen fått avgöra.

Med storformatkameran som hjälp har varje detalj i bilderna mejslats fram för att bli så perfekt som möjligt.

Hans bilder är idag samlarobjekt världen runt och hans bilder finns representerade på de flesta fotografiska museer.

Bilden här ovan är en reklambild för franska kosmetikföretaget l´Oréal. Titeln är kort och gott Mouth.

ULF ROLLOF - Moment

Ulf Rollof blev tidigt en internationellt omtalad svensk konstnär. Hans bilder fastnar sällan i det privata utan skapar allmängiltiga bilder med stor kraft.

På de tre stora triptykerna i serien RGB har den vackra, glänsande ytan brutalt förstörts av revolverskott. Kulorna har gått igenom glaset och splittrat det. Men skotthålen som vid första ögonkastet verkar vara ett resultat av något våldsamt, men när man betraktar verket lite närmare uppenbarar sig en oväntad skönhet...

CY TWOMBLY sörjer tiden

Utställningen har utformats som en dialog mellan konstnärerna Turner, Monet och Twombly. Man får känslan att de utmanar och ifrågasätter varandra som om de vore närvarande i samma rum. De tre målarna blev på var sin tid såväl hånade som hyllade. Enligt kritiker målade de slarvigt och nonchalant.

I mitt fall är det Cy Twombly (1928 - 2011) som fångar mitt intresse till hans måleri.

I målningen "Quattro Stagioni" sörjer Twombly tidens gång, samtidigt som han hyllar livet. Färgerna anger stämningen för varje årstid. Våren är full av livskraft, strålande gult i sommaren, medan hösten ett ögonblick av panik då vintern rycker närmare och döden gör sig påmind.

Bilden här under "Blomning: strödda blommor och andra ting" tycks avbilda pioner, de flesta snart överblommade. Den röda färgen från blommorna rinner ner över duken, som blod eller tårar. Förgänglighet är ett av målningens centrala tema.

HELEN BROMS SANDBERG - Unlocking Passages

Helen Broms Sandberg arbetar främst med fotografi och videoinstallationer, med idéer kring det privata och kollektiva minnet, förlust och försvinnande som utgångspunkt.

I denna sekvens spelar Udo Kier en roll som gör det möjligt att visa parallella världar i samma historia och att upplösa passagerna mellan tid och rum, liv och död, dröm och verklighet.

MIGUEL RIO BRANCO - Solo

Det här är en känsloladdad utställning av den brasilianske konstnären Miguel Rio Branco. Starka fotografier och installationer ger inblickar i en dramatisk, intensiv och samtidigt poetisk värld.

Miguel Rio Branco gestaltar livet i Latinamerika och sitt hemland Brasilien. Det är fotokonst från barer, gator, bordeller med människors existentiella villkor och landsbygdens vardagsliv.

Han kombinerar fotografi med projektioner, urklipp, tidningsartiklar, speglar, objekt, film, skulpturala element och musik.

Den intensiva, röda färgen spelar alltid huvudrollen i bilderna och avslöjar hans bakgrund som målare. Miguel Rio Branco är en av de mest betydande fotokonstnärerna idag och hans omedelbara och dokumenterande bilder ger betraktaren starka känslosamma upplevelser.

Utställningen pågår till den 22 januari på Kulturhuset, Stockholm.

NELLI PALOMÄKI - As Time Consumes Us

Fram till 22 januari 2012 pågår utställningen med den unga fotokonstnären Nelli Palomäki på Kulturhuset i Stockholm. Än en gång visar Kulturhuset stor respekt för den nya, samtida fotokonsten. I det här fallet med Nelli Palomäki utforskas det klassiska svartvita porträttet och lyfter fram kvaliteter som tidigare bara fanns i den tidiga fotokonsten.

Nelli Palomäkis bilder för tankarna till den tyske bildkonstnären August Sander och hans strävan efter att skapa ett kollektivt porträtt av sin tid. Med stark kraft lyckas Palomäki locka fram människors själar och "frysa tiden".

Alla hennes bilder har en förunderlig dragningskraft att man vill veta mer om bakgrunden till hennes fotografier och människors vardag, livsvillkor och levnadsöden. Det här är redan stor bildkonst av en ung bildkonstnär.